Vi stÄr inför en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden dÄ mÄnga av de som arbetar idag kommer att gÄ i pension inom nÄgra Är. Detta kommer att innebÀra att det blir en brist pÄ arbetskraft i vÄrt samhÀlle. Invandrare utgör idag en stor del av invÄnarna i Norrbotten och studier visar pÄ att det Àr ofta svÄrt för dem att fÄ arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt dÄ de kommer att behövas pÄ arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstÄ. UtifrÄn detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund frÄn Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrÄn deras berÀttelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men ocksÄ i ursprungslandet, det vill sÀga de lÀnder personen vuxit upp i. Vi vill Àven se vilka konsekvenser denna etablering och statusförÀndring leder till för ett begrÀnsat urval akademiker med invandrarbakgrund.FrÄgestÀllningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika lÀnderna och eventuellt skillnaden dÀr emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden?.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbÀttrat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden. Studien bygger pÄ insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlÀnda flyktingars arbetsmarknadsmÀssiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i JÀmtlands lÀn. Resultatet visar att 24 mÄnader efter reformens införande har nyanlÀnda flyktingars förutsÀttningar inte ökat markant pÄ arbetsmarknaden i JÀmtlands lÀn. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsÀttningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgÄng samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats Àr att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlÀnda inför etablering pÄ arbetsmarknaden.

Den skillnad som finns i sysselsÀttningsgrad mellan svenskar och invandrare pÄ arbetsmarknaden kan förklaras pÄ olika sÀtt. En förklaring Àr att arbetsgivare upplever en osÀkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anstÀllningsförfarandet. Förekomsten av osÀkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt NÀringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden prova-pÄ-plats. Denna ÄtgÀrd syftar till att eliminera den osÀkerhet som rör invandrares kompetens och dÀrmed Àven till att förbÀttra integrationen av invandrare pÄ arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om ÄtgÀrden verkligen kan förÀndra invandrares situation pÄ arbetsmarknaden till det bÀttre har vi gjort en uppföljning av ÄtgÀrden.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har lÀst pÄ Beteendevetenskapliga programmet och pÄ Programmet för VÀlfÀrdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fÄnga deras vÀg ut pÄ arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjÀlp av teorier om flexibilitet, sociala roller och kÀnslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvÄrar etableringen pÄ arbetsmarknaden, dÄ arbetsgivarna har svÄrt att veta vad utbildningarna innebÀr.

Syftet med studien Àr att undersöka mÄluppfyllelsen av etableringsreformen, som trÀdde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrÄn de uttalade mÄlsÀttningarna i regeringens proposition 2009/10:60 NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. DÀrutöver belyses vilka hinder som finns för mÄlens uppfyllelse. Studien baseras pÄ rapporter och andra dokument frÄn offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family..

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (TĂ€by, ÖsterĂ„ker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms lĂ€n anvĂ€nder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna Ă€r ambitionen att förkorta perioden för de nyanlĂ€ndas etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes Ă€r kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal frĂ„n kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt fĂ„ ut de nyanlĂ€nda flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn pĂ„ kartlĂ€ggningen av kompetensen hos de nyanlĂ€nda. Flyktingkvinnor har generellt sett sĂ€mre förutsĂ€ttningar pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella Ă„tgĂ€rder vidtas för att stödja deras framsteg till sjĂ€lvförsörjning..

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste Ären och Àr större jÀmfört medarbetslösheten hos inrikes födda, lÀget för utrikesfödda kvinnor Àr sÀrskilt svÄrt. Att förstÄ vad somkrÀvs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler mÀnniskor Àr komplext. En liten del kan dock varaatt förstÄ hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har dÀrför varit att gÄ nÀrmare in pÄ ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch frÄga hur deltagare ser pÄ tiden efter projektet, hur de ser pÄ sin fortsatta etablering pÄarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar dÄ projektet har som mÄl attunderlÀtta kontakten mellan skolan och nyanlÀnda familjer som har barn i skolan.Den hÀr studien har en induktiv ansats eftersom att omrÄdet Àr relativt outforskat och det var svÄrtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Den hÀr uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för intrÀde pÄ arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att fÄ fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen har varit: Vad innebÀr etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har frÀmjat respektive motverkat deras möjlighet att fÄ arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..